wastvind

Julavslutning.

Solen skiner, det är bitande kallt och julen står för dörren.
Det är en ovanlig känsla inom mig men den har funnits där förut - jag har jullov.
Mina femmor har sjungit för mig och jag har fått årets första julklappar!

19 dagar ska spenderas tillsammans med sovmornar, familj, snö, aktivitet och vänner.

Underbara ledighet!

bitande kyla.

Det är kyligt och juligt ute. Många minus biter sig fast i ett vintrigt Sverige. Det är mysigt, men samtidigt kallt.

Jag lyssnar på musik och pysslar i natten. 4 gåvor är klara att ges bort till betydande människor i min närhet. Människor som hjälper mig i vardagen och som gör livet lättare.

Det är verkligen upp och ner, livet. Ena stunden är längtan som bortblåst, andra stunden finns den alldeles nära och gör sig påmind alldeles under.



Sov gott.

Ps. Första julklappen inhandlades idag, dock inte den sista. ds.

en bra dag i rutig kjol.

Dagen till ära har jag kjol. En kjol som jag fått av min syster.
Appropå min syster, jag ringde precis hem till mina päron. Ingen svarade. Efter en
liten stund går telefonsvararen igång och en liten tjej på sådär 8-10 år börjar tala
med sin fina lilla flickröst.. och den lilla systern har nu blivit stor. Jag fick en nogalgisk
resa på 30 sekunder, när hon var 100 cm och när jag kunde lura henne till allt, bara jag
räknade tills dess att hon hade utfört uppdraget. Jag skämde bort henne, ofta och mkt.
Hon var efterlängtad min lilla syster. Nu är hon 18 år och inte så liten längre. Hon går inte
lika lätt på mina lurendrejerier men det händer.

Det kanske löser sig till slut. Det gäller bara att vänta ut tiden. Att vänta helt enkelt.

Nu är det fredag igen, det är bitande underbart kallt ute och det känns faktiskt som om julen är på väg.

Adios.

Snö.

Snön fullkomligt vräker ner och det blir juligt ute.
Jag är glad att snön är här.

Själv är jag i en bubbla, av flera skäl. Förkylning, trötthet, julklappar, jobb, ändringar och allt sånt som man egentligen vill sopa under mattan, fortare än kvickt.
Jag är inte motiverad över huvudtaget. Men, jag har det jag har.

Just nu vill jag bara sova, jag tänkte göra en sån där grej som jag bara gör då jag är sjuk idag.
Alltså, att sova en sväng när det inte är läggdags egentligen. Men så blev det inte. Jag åkte till
stadens köpcentrum och köpte mig en klänning till torsdagens personalfest istället. Sen handlade jag
en kebab och åt den i min ensamhet, framför datorn, tittandes på "På spåret"! Hör och häpna,
det är ännu någonting nytt som aldrig tidigare gjort.

Dagen har varit en av mina roligaste sen jag kom hem från mitt äventyr på andra sidan.
Under några timmar idag har jag, tillsammans med mina 55 elever åkt skridskor.
Att dessa annorlunda skor kan ge mig sådan glädje är osannolikt. Att spela "match" tillsammans/mot
5A-5B var riktigt roligt! Om det ändå kunde finnas ett Korpen-lag i bandy/rinkbandy eller så för tjejer i 25 års åldern. Jag vill åka skridskor, varje vecka! MINST.

Ska ringa mormor nu, som alltid på tisdagkvällarna. Adios 

Hit, dit, upp, fram, tillbaka, ner, framåt, bakåt och åt sidan.

När man äntligen känner sig någolunda nöjd, glad och börjar få lite ordning, då ska saker och ting ändras. Det kanske blir jättebra i slutänden men just nu känns det bara sådär. Jag förstår resonemanget och allt de där, det låter vettigt men det känns ändå liksom lite vemodigt, så nära men ändå så långt borta.

Snön föll och jag är glad för det.

Utbildningen är klar sånär som på en hemtenta - Skönt.

Lite allmänt tom. God natt.

Lucia utan lucia.

En vän pratar alltid om 2012. Jag gillar det inte. Jag vill inte veta. Jag skulle tagit det blå pillret i Matrix också. Jag gillar äventyr men inte på den nivån. Jag är bara sån. Men nu har jag precis bjudit med T på bio. 2012. Smart drag. Men det är ju mysigt med bio.

Gipsskivor gör en svettig och sågar kan ge en blåsor på fingrarna, jag fick 2. Men det blev nog ganska bra trots svett och blåsor . Jag är imponerad av min insats och min initsiativförmåga. Nöjd. Kanske blir det lite ordning snart?

"Lek och Bus-landet" med min gudis idag. Det var ett ställe i min smak. Studsmattor, rutschkanor i massor, klätterställningar, bollar, ja, allt vad man kan tänka sig i lekväg. Blev mest imponerad av alla klätterställningar som gick ända upp i taket, där fanns gångar hit och dit, upp, ner, vänster, höger, tillbaka och åt sidan! Mkt nöjd.
Gratis för vuxna, kostnad för barn. Det var som 17, jag åkte allt detta gratis!

Popcorn och bio nu.

De kom för att stanna en stund.

Det efterlängtade kom idag. Mitt under dopet. Den lilla flickan med den vita klänningen, med de rosa banden kring midjan, hon var nöjd. Föräldrarna likaså. Prästen var speciell. Jag var lycklig. Jag satt i kyrrkbänken när jag upptäckte det. Genom kyrkans stora fönster kunde jag se det. De kom. De föll. De var stora, fluffiga och många många! Det var som en tidig julaftonsmorgon när lyckan är total. Så kändes det, för mig, i denna stund. När jag kom ut var det vitt och de stora snöflingorna virvlade kring mina ben.
De kom för att stanna en stund - en liten stund.


Jag har "fått", alternativt "skapat" mig ett andra vardagsrum (tillsammans med T) där sågs nyss en film. Jag placerade min hjässa samt mitt fluff i T´s famn och njöt av att se en film tillsammans i en soffa.

Min röst är annorlunda. Min röst är olik mig. Detta resulterar i en tystare jag. God natt.

Taxi - solo

Det är kyla i luften och äntligen kan jag känna den, på riktigt. Den smyger sig in och biter sig fast. 

"Glögg-afton" i Västerås. Glögg, lusse-katter, pepparkakor m. mögelost och trevliga människor. Gillas! Gör vardagen rolig och får mig att bli lugn inuti.

Jag har tänkt, jag har tänkt att försöka mig på nya saker, saker som jag tidigare aldrig gjort. Jag har börjat någonting nytt och ska fortsätta. Idag provade jag att åka taxi - solo. Beställde en taxi, gick ner, ut ur porten, satte mig i taxin- själv! Kände mig vuxen och viktig.

Igår firade jag, med en trocadero. Det har jag aldrig gjort tidigare. Jag firade att jag tog det sjunkande skeppet i hamn och att en stor sten flyttats från min axlar till botten av en sjö.





I love you, like love do.

Karin Wästvind Brandin loves the english laguage.


Känner ett behov att skriva, samtala och få öppna mig.. Jag vill ge mig själv till världen.
Jag vill skrika, såhär är det. Det är på det här sättet, förstår ni?

______________________________________________________________________________________________

Melissa Horn - "lät du henne komma närmare". Introt är bäst precis innan versen börjar. Den har något alldeles extra. 


Lät du henne komma närmre
Var hon vackrare än mig?

_____________________________________________________________________________________________

Jobbet har nästan tagit över mig och mitt liv. Nu äntligen börjar jag se ljuset. Det har vänt och jag känner det på flera sätt. Jag hoppas att jag kan hitta det jag söker och finna mer glädje i det jag gör.

___________________________________________________________________________________________

The more you ignore, the closer I get. //Karin