wastvind

Hej igen!

Thomas här.

En snabbrapport från söderhavet:

Sista tiden här nere har ett skönt lunk infunnit sig, saker och ting rullar på. Ungefär som vågorna på stranden. Rätt vare är så kommer den sjunde vågen, lite mer oväntad, lite större och mycket mer spännande. Precis som för oss. Hux flux hittar vi på nått lite mer oväntat roligt.

Förra veckan drog jag på mig spendershortsen och köpte en ny BCD. BCD betyder Buoyancy Control Device eller helt enkelt på ren svenska ”avvägningskontrollmanick” Och för att avväpna det helt, västen man har på sig som håller i flaskan man andas ur.

Jag slog på stort och köpte det jag ville ha, det var dyrt men kul. Så nu är jag stolt ägare av en sån BCD som dom lite mer avancerade dykarna använder. Skillnaden mot dom ”vanliga” bcd:erna är att en sån här moliox byggs ihop av olika egen valda delar. Allt efter tycke och smak, ungefär som att köpa ett kök på IKEA.

En annan väsentlig skillnad är att den nya BCD:n är mycket tyngre och inte lika skön som en sån som ”vanliga” dykare använder. Men kan lyfta flera flaskor på samma gång.

Och för att prova ut vilka delar som min nya moliox skulle bestå av var det ett digert utprovande av allsköns detaljer. Efter några timmars provande satt jag i vår toyota på väg hem igen, med min nya BCD i baksätet. Dagen efter ville jag prova den på riktigt, så jag packade in familjen i silverpilen och åkte till Teo i bang tao för att hyra luftflaskor. Efter besöket där åkte vi ner på stranden i Bang Tao, där jag övade med mina nya grejer under vattnet.

Det måste sett roligt ut för dom turister som har några förkunskaper i dykning, här kommer en blond kille med sin övertuffa dykutrustning gåendes på stranden med en picnick korg i ena handen och en lillkille i andra handen. Dessutom går ner i vattnet på en ”turiststrand” bland solstolar och strandförsäljare för att göra ett dyk. För att ni verkligen ska förstå hur meningslöst det måste ha sett ut kan jag likna det med att komma med en hockeyutrustning på en innebandy match och dessutom dyka på ett ställe som erbjuder lika många sevärdheter som en grusfotbollsplan. För övrigt hade jag mina obligatoriska guldfärgade pilotsolbrillor på mig. Jag kände mig som Iceman i filmen topgun.

Men… Det ÄR nyttigt att öva med ny dykutrustning speciellt om man dyker som jag gör, ensam.

Solodykning har blivit min nya grej. Jag började redan förra sommaren med att utforska dalarna undervatten, själv. Sen blev det några stunder av arkeologiskadykningar i Arboga ån delvis själv.

Enligt organisationen jag tillhör (PADI) är det väldigt olämpligt med solodykning, då man inte har någon att ta hjälp av om det skulle gå snett. Det är sant, väldigt sant.

Därför nyttan med övning övning och övning.

Några dagar senare, allså igår tisdag, packade vi in oss i silverpilen igen. Den här gången tog den oss till en liten ytterst diskret liten strand, Hua beach. Jag upptäckte den när jag tillsammans med Kalle körde min divemaster utbildning. Den stranden bjuder på ett trivsamt stranddyk om man känner för att gå en liten bit över stenar i vattnet. Sagt och gjort. Pelle och Karin byggde sandslott på vår ”privata” strand medan jag traskade i 10 minuter för att komma ut till dykbart djup.

När jag kommit ut till ett djup av 150cm, vågorna var ganska stora och slog över mitt huvud strömmarna knuffade mig fram och tillbaka. Tryckte jag på knappen som släpper ut luften ur BCD:n och gled jag ner som en val som vart till ytan för att hämta luft. Känslan att komma ner under är tystnad och stillhet. Allt oväsen som vågor och vind orsakar försvinner i ett nafs. Vågorna och strömmen gjorde sig påminda och jag vågade mjukt fram och tillbaka. Sikten var kraftigt begränsad av all sand som virvlats upp av strömmarna. Efter någon minut när jag passerat 5 meters djup klarnade det upp och fiskar och koraller blev synliga. När det inträffar känns det alltid som att komma hem. Allt blir enkelt. Bara jag och havet.

Mitt enkla solodyk, blev 45 minuter långt, ett varv runt klipporna som sticker upp ur havet sydväst om stranden i Kamala. 45 minuter avkoppling.

Väl uppe på land ordentligt trött i benen efter något felberäknad tidvattenström väntade Pelle med en kratta i handen. Det var bara att kasta av sig grejerna och bli pappa igen.

Det är stunder som de här som är värda att minnas. Ta med sig och le åt när den hårda vardagen åter gör sig påmind.

Apropå vardag. Så har det hänt grejer i Sverige. Far min har krockat med en älg och farbror Snorkels nervbanor har tagit semester. Det är SÅ typiskt att allt ska hända när man inte kan hjälpa till. Far min, har efter alldeles för många år bakom ratten på olika fordon, tillslut träffat på skogens konung. Resultat? Lätt ombyggt fordon, han fixade till sin ford focus  så den blev plattare än Lamborghinis senaste kärra. + ett gäng frakturer på diverse nack och rygg kotor. Han liknar numera” grannen i Beck” med sina ryggplattor och nackkragar.

Farbror Snorkels nervbanor eller ja nått sånt iaf, fick nog av Fazer choklad och skumpandes i lastmaskin. Dom gick i strejk och därmed basta.

Den lagom kuranta farbror som körde oss till Arlanda blev två veckor senare ett lagomt less vårdpaket som fick äta lagom fin sjukhusmat med sugrör. Till råga på allt, missade han all snö som han gått och väntat på att få skotta bort ända sen de sista flingorna försvann i mars förra året! Därför fick min kära inte fullt lika lagoma mor kavla upp skjortärmarna och hålla fortet fritt från detta otyg. Snön allså. Det kan ju verka som en piece of kaka, ända tills man träffat på farbror snorkels inte heller så värst lagoma utrustning för snöbortforsling. Hans automatiska automatskyffel som man kan tippa med är ungefär lika lätt handskas med som farbrodern själv. Fördel om man har skogshuggar armar och Ironman fysik.

Jag bifogar en länk på fars platta bil och en på snorkels nervbanor.

 

Nu ska jag avsluta det här, jag har en sovandes pojk brevid och ett snabbkaffe som snabbt blir kallt.

Ha det bäst så hörs vi snart igen.

 

Farsans platta bil:

http://fagersta-posten.se/nyheter/1.1567382-tva-till-sjukhus-efter-krock-med-alg

 

Tillflyktsort för lessna nervbanor:

http://www.google.se/imgres?hl=sv&biw=1280&bih=588&tbm=isch&tbnid=R3fcXjoyG1C7SM:&imgrefurl=http://sydneytohelsinki.blogspot.com/2012/01/my-sweet-tooth-satisfied.html&docid=KCKAeI4I5PHDoM&imgurl=http://1.bp.blogspot.com/-ntrxzaQMkLc/TyRae47_4zI/AAAAAAAAAZA/NKuR1AAvaOU/s1600/KF%25252BFRONT%25252BSHOP.JPG&w=1600&h=1037&ei=54JpT92TBNHrrQeZ_u2SCA&zoom=1&iact=hc&vpx=481&vpy=289&dur=2054&hovh=181&hovw=279&tx=177&ty=158&sig=114076188136528805881&page=2&tbnh=115&tbnw=177&start=21&ndsp=28&ved=1t:429,r:3,s:21

Jag lägger även in lite nya relevanta bilder!